Snabba Cash III – Hastighet & Inflation

On no account should so much as a single unit be retained in the State’s treasuries, for money exists to be circulated and any kind of stagnation of money acts ruinously on the running of the State machinery, for which it is the lubricant; a stagnation of the lubricant may stop the regular working of the mechanism.

Nyligen nåddes en ny viktig gräns i USA då M2 passerade 10 Biljoner (10 Trillion). Vi har alltså en otrolig mängd pengar i omlopp i världen och mängden ökar varje år.

Med denna artikel vill jag kaste lite ljus på hur hastigheten på pengar påverkar penningmängden och hur detta kan kopplas till inflation.

Andra svenska bloggare har nyligen skrivit om just detta med hastighet och penningmängd; MengerianStefan Karlsson & Dave1bs. För en liten primer på penningmängd (M0, M1, M2, M3 osv) så läs denna artikel från Jesses Crossroads Cafe.

Stefan Karlsson: So, regardless of whether you look at M2 or MZM, money supply growth has been high. Despite this, the rate of consumer price inflation has declined the latest year while the dollar has rallied. The reason for this is of course that the European debt crisis has cause a big surge in money demand that has largely offset the effects of high money supply growth

As long as the European debt crisisi continues, and unfortunately it probably will for a while, we shouldn’t expect much of a pick up in U.S. price inflation despite the money supply numbers. However, when it ends demand for dollar assets will fall back and the lagged effect of the current monetary expansion will kick in. 

Hur kan då efterfrågan på pengar påverka inflationen? Det har att göra med hastigheten på pengar.

Som du ser i grafen ovan är vi nere på otroligt låga nivåer i hastigheten på pengar. Flera olika faktorer spelar in i varför hastigheten är så låg just nu. En orsak som det skrivs mycket om just nu är ZIRP. Dvs när räntan på pengar är nära noll, eller till och med negativa reala räntor. Teorin är att ZIRP skall hjälpa ekonomin genom att tillhandahålla “billig kredit” dvs pengar lånas ut billigt för skapa tillväxt i ekonomin. Problemet är dock att det inte riktigt har blivit så, pengarna har fastnat på vägen och har ej nått ut.

Bill Gross från PIMCO skriver i Life – and Death Proposition om problemet med att institutioner sitter på sina pengar och utlåningen minskar till följd av ZIRP. Teorin som Gross argumenterar för är att “zero-bound interest rates do not always and necessarily force investors to take more risk by purchasing stocks or real estate”. FOFOA förklarar vad Gross menar på ett bra sätt:

With zero interest, you can’t earn a yield or a capital gain as you can when interest rates are high and falling. And so there is no reason for savers to lend money to debtors for the longer terms necessary in order to run an economy. In fact, it is terribly risky for savers to do so in a zero rate environment. 

Jim Wille: The High Cost of 0%

The chronic 0% means the entire financial and monetary system is totally irreparably broken. The old pendulum where the tilt was toward bonds during recession, then toward stocks during recovery, that is all gone, shattered by the endless financial crisis.

The US financial theater does not urgently call on budget reduction, or eradication of waste, or fewer foreign embassies and air bases, or related prudence and discipline, in order to win creditor approval and to maintain integrity. The integrity is all lost while foreign creditors have jumped ship. Instead, the urgent calls within the hollowed (not hallowed) Untied States are for continued 0% policy in order to make the mammoth gargantuan debts and fraudulent toxic paper coverup more cost-free.

Institutioner är nu mer intresserade av att få tillbaka sina pengar, än att få ränta på sina pengar (Return of capital instead of return on capital). De är rädda om sitt kapital. Jag vill spinna vidare på rädsla för det är en annan viktig ingrediens i hastigheten på pengar.

Rädsla för att ekonomin skall gå sämre gör att många privatpersoner och företag försöker hålla igen på utgifterna och betala av sina skulder. Efterfrågan på pengar ökar och det blir svårare att få tag i pengar.

Men för att förklara hur rädsla spelar in så måste vi först reda ut hur hastighet hänger ihop med penningmängd.

Richard Maybury: What Obama Does Not Know (utdrag)

Money responds to the law of supply and demand just as everything else does.

If people do not want a particular currency — let’s say the British pound — then the value of a pound will fall.

Sellers will demand more pounds in trade for their goods or services, and prices in Britain will rise, even if there has been no change in the supply of pounds.
On the other hand, if the demand for pounds rises, the value will rise and prices will fall even if there has been no change in the supply of the currency.

Velocity is the speed at which money changes hands. When demand for the money is high, money changes hands more slowly, and velocity is low.

When demand for the money is low, velocity is high.

A key point is that velocity and money supply can act as substitutes for each other. A 10% rise in velocity has the same effect as a 10% rise in money supply.

The biggest problem with velocity and money demand is they can turn 180 degrees overnight. If people trust the currency, and suddenly perceive some kind of big threat to their futures, money demand can shoot up.

Det vi skall ta med oss av förklaringen ovan är att hastigheten och mängden kan substituera varandra. Dubbla hastigheten och du dubblar penningmängden.

Eftersom pengar (valuta) cirkulerar så kan en mindre mängd valuta tillgodose det mycket större behovet som utgörs av BNP i ett land. Vi behöver inte ha så mycket fysiska pengar som BNP innebär. För att illustrera detta exempel på att valuta cirkulerar och hur detta påverkar penningmängden vill jag visa på ett experiment som genomfördes i Wörgl, en liten by i Österrike under depressionen.

Riksbanken i Österrike hade drastiskt minskat penningmängden i cirkulation och det slog nu hårt mot samhället. Hastigheten var otroligt låg och staden hade problem att betala sina lån till staten och det fanns heller inga pengar över till publika projekt. Borgmästaren i Wörgl Michael Unterguggenburger såg problemet med att invånarna i staden inte spenderade sina pengar, de “lade dem i madrassen”, hoarded.

Unterguggenburger hade läst Silvio Gesell Silvio Gesell’s book ‘the Natural Economic Order‘. Där begreppet “demurrage” introduceras. En skatt på pengar, eller, negativ ränta. Precis som Danmark nu har infört. Du får betala för att hålla pengar. Målet med demurrage var att öka hastigheten på pengarna genom att straffa dem som höll pengar för att samla rikedom (store of value) istället för att använda dem som ett medium för utbyte (medium of exchange).

Här kommer lite inklipp från artikeln: The Power of Demurrage: the Wörgl Phenomenon

And Unterguggenberger, desperate at the situation in his town, decided to give Gesell’s ideas a shot. He created ‘Certified Compensation Bills’, in denominations of 1, 5 and 10 Schillings. These would devalue at a rate of 1% per month at the end of the month, and those holding the bill at the time devaluation needed to buy a stamp of 1% of nominal value to extend it.

“On the 31st of July 1932 the town administration purchased the first lot of Bills from the Welfare Subcommittee for a total face value of 1000 Schillings and used them to pay wages. The 1000 Schilling official money paid to the Welfare for the Bills were deposited at the local “Reiffeisenkasse” (where they were held until someone offered the bills to convert them back to Schilling, which could be done at any time at a cost of 2% of the nominal value of the bills, AM).

The first wages paid out, to the amount of 1000 Schillings, returned to the coffers of the community almost on the same day. Taxes were being paid! On the third day somebody came running and shouting, “Mr. Mayor! Our Bills are being counterfeited. We have only issued 1000 Schilling so far, but the amount of overdue taxes paid with them has already reached 5,100 Schillings! Somebody must have counterfeited the Bills!”

…every Schilling coming as Bill was re-circulated right away to pay an invoice, and was back and out again in short order, because this money attracted a penalty when idle.

AM: the total amount of trade financed by the certificates amounted to the equivalent of 2,5 million Schillings. While only about 5,500 worth of certificates were circulating on average. Meaning that the small demurrage of 12% made the certificates circulate at least a hundred times faster than the Schilling.

Vad var det då som hände i Wörgl? Jo, hastigheten på pengarna i omlopp mångdubblades och därigenom, som vi har visat på tidigare, så ökade också penningmängden. Även staden Wörgl blev mån om att spendera pengar då den också var utsatta för det fallande värdet av pengar.
Paralleller med dagens samhälle kan dras med att vi i dag har räntor nära noll, ZIRP, men också negativa räntor, NIRP, som exempelvis Danmark. Räknar vi med inflation har vi många fler exempel på negativa reala räntor.
Så i dagens samhälle har vi alltså en situation med demurrage, negativa räntor på pengar. Detta borde räcka för att skapa cirkulation och få fart på ekonomin. Vad är det då som håller oss tillbaka?
Bill Gross, i Life – and Death PropositionFirst of all, when rational or irrational fear persuades an investor to be more concerned about the return of her money than on her money then liquidity can be trapped in a mattress, a bank account or a five basis point Treasury bill.

Duration risk and flatness at the zero-bound, to make the simple point, can freeze and trap liquidity by convincing investors to hold cash as opposed to extend credit.  

Ok, så institutionerna sitter på sina pengar vilket enkelt kan observeras genom att volymen på handeln i ex. S&P på senaste tiden är nere på lägsta nivåerna sedan 2003. Större och större andel av handeln styrs nu av robotar styrda av avancerade algoritmer. En skör situation att vara i.

Privata sektorn då? Vad håller alla små företag och privatpersoner från att använda sina pengar? Inflationstakten är mycket högre än vad som rapporteras i stormedia och många sitter i dag med negativa räntor på sina konton. De tappar köpkraft för varje dag och ändå händer inget med hastigheten? Är det rädsla som håller dem på mattan. En rädsla för ekonomin och vart världen är på väg? Ett avvaktande förhållningssätt som har framkallats av de upprepade krascherna sedan IT-kraschen i början på 2000-talet? Har småspararna blivit brända för många gånger och nu väljer att lägga pengar på hög och betala av skulder?

Eller är det helt enkelt okunskap och irrationell rädsla som handlingsförlamar dem? Som Rymdiz pekade ut i sin artikel: Hushållen kan inte räkna… så är kunskaperna om grundläggande ekonomiska faktorer och matematik skrämmande låga.

Kan det vara så enkelt att majoriteten av småspararna och småföretagarna inte riktigt greppar hur inflationen påverkar deras köpkraft? Experimentet i Wörgl gjorde en sak annorlunda: Inflationen på pengarna, kostnaden att samla pengar på hög, blev plågsamt uppenbar för alla. Varje ny lapp på certifikatet visade på hur köpkraften försvann. Detta skapade en motivation att omsätta pengarna.

Detrimental effects of hoarding cash. Not only is money not meant to be store of value, using it as such hinders it as a means of exchange. After all: to exchange is to circulate. Circulation is the antithesis of hoarding. Hoarding the means of exchange hinders circulation. Less money is available for trade. The economy stagnates or more of the means of exchange must be made available. Dont Hoard The Means of Exchange.

Så vi har en situation i dagens samhälle då centralbankerna världen över försöker öka mängden pengar i omlopp, att sätta fart på ekonomin genom att öka mängden pengar. De har sänkt räntorna för att få fart på utlåningen, men detta har inte hjälpt. Eller är anledningen till sänkta räntor egentligen att deras egen stadsskuld blir billigare att finansiera? Hur som helst så bygger vi upp en enorm potential i systemet för kraftig inflation så snart hastigheten på pengarna tar fart igen.

Det centralbankerna gör när de trycker pengar är effektivt att öka den monetära basen, BASE money. Pengar som sedan är tänkt att användas för att skapa krediter i systemet och öka konsumtionen och stimulera ekonomin. Detta är dock inte alltid så lätt då centralbankerna inte kan kontrollera var pengarna de skapar tar vägen. Vi är mitt uppe i en kreditkollaps, krediterna minskar, men base money ökar. Jag låter FOFOA förklara vad som kommer att kunna ske.

FOFOA: Just Another Hyperinflation Post – Part 1

Look for the monetization of bad debt and the first signs of real price inflation, even in the face of apparently deflationary forces.

You see credit money is tied to the functioning of the economy and base money is not. As the debtors balloon deflates, so does the functioning economy, and so does the real world of goods that backs the money supply. Base money does not contract along with the economy like credit money does. And base money is the fuel in all hyperinflationswhile credit money vanishes!

As the economy along with the debtors balloon contracts and the confidence of the savers wanes, the previous driving force of greed switches to the much more powerful force of fear. And “switch” is a great word in this case, because this transition can hit the entire planet all at once as fast as flipping a “light switch.” It’s called a panic.

When it does, that’s when the velocity of the monetary base takes off. And as I have pointed out before, velocity has the same exact effect on the value of a dollar as an increase in the money supply. (See my “sea shell island” analogy here.) If the velocity jumps from fear, base money can chase scarce goods with the same disastrous effect as an exponential increase in the money supply, even before that actually occurs.

Det FED skulle kunna göra för att stimulera till mer inflation och stävja den kommande deflationen är att sänka räntan på reserver som hålls hos dem (IOER). Detta skulle kunna utlösa en tidvåg av nya krediter och ökad penningmängd.

Dave1bs: Bankerna har $1,5 biljoner överskott i kontanter för tillfället och med dessa kan de skapa obegränsade mängder kredit på väldigt kort tid om de vill eller blir tvingade till det av Fed. Dessa $1,5 biljoner som är del av den monetära basen (kontanter) för tillfället men kan öka den totala penningmängden (där krediter/bankkonton räknas) med ca $15 biljoner beroende på reservkrav. Det är enorma mängder ny köpkraft som kommer att minska värdet på nuvarande penningmängd kraftigt.

Så till kontentan av denna lilla artikel. Målet var inte att göra ett case för hyperinflation. Målet var att lyfta fram lite intressanta aspekter där ute på hur hastigheten på pengar påverkar inflationen. Hur det har gått till tidigare i historien när man har försökt bekämpa delation med ett exempel som jag tror är nytt för de flesta.

För att så återvända till hur jag började artikeln med ett stycke från Stefan Karlsson:

As long as the European debt crisisi continues, and unfortunately it probably will for a while, we shouldn’t expect much of a pick up in U.S. price inflation despite the money supply numbers. However, when it ends demand for dollar assets will fall back and the lagged effect of the current monetary expansion will kick in.

Just nu sitter hela världen och “stoppar krut i sina bössor”. Vissa väntar på att marknaden skall ta vägen åt något håll innan de satsar. Vissa är rädda för att förlora kapital. Andra vet inte bättre, eller vart de skall ta vägen, utan stoppar pengar i madrassen eller betalar av sina skulder. Andra inser att det är pest eller kolera som gäller, ingen avkastning och stor risk så långt ögat når.

Vi har en ENORM potential för inflation där ute. Bössan är laddad och alla sitter spänt på huk vare sig de vet om det eller ej. Vi får se när det brakar lös och vad som blir den utlösande faktorn.

“Yes, even my untrained eye can see that we are approaching the end of a currency life cycle. When all of the debt can no longer be rolled over, the world does not end. It moves on, into another fresh system! This current contraction will not create a deflation as it did in the past. It will involve a rollover that will balance the losses for some with the gains for others. Will your wealth balance in this event? FOA”

3 thoughts on “Snabba Cash III – Hastighet & Inflation

  1. Pingback: Hastigheten På M2 Historiskt Låg | Peak SWE

  2. Pingback: Penningmängdens ökningstakt närmar sig 5% – Dave1sPeak SWE | Peak SWE

  3. sihr jadoo

    You realize therefore significantly with regards to this subject, made me for my part believe it from so many numerous angles. Its like women and men are not involved except it is one thing to accomplish with Woman gaga! Your individual stuffs excellent. All the time take care of it up!

    Reply

Leave a Reply to sihr jadoo Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *